1. Släktforskning i allmänhet:

1.1 Kurser
Ett bra sätt att komma igång med släktforskning är att delta i en nybörjarkurs vid något studieförbund.

1.2 Några råd
Prata med dina föräldrar och äldre släktningar. Använd gärna bandspelare och anteckna.
Tag reda på när och var dina föräldrar (mor och farföräldrar) föddes.
Se till att brev, almenackor, biblar, bouppteckningar mm sparas.
Spara även fotografier och anteckna vilka personer de föreställer.

1.3 Kort om släktforskning
Kyrkböcker som är äldre än 100 år finnes i allmänhet arkiverade på respektive landsarkiv och är även tillgängliga på mikrofish som beställes på alla större bibliotek.
Men om du börjar din forskning med någon som är född de senaste 100 åren kan du göra så här:
Börja hos pastorsämbetet i personens födelseförsamling. Det bästa är att skriva dit.
Lämna alla upplysningar du har och tala om vad du vill veta.
Berätta också vem du är och varför du vill ha uppgifterna.
Uppgifter som är yngre än 70 år är skyddade av sekretesslagen. För släktforskare göres i allmänhet undantag.
Du kan även besöka Statistiska Centralbyrån i Stockholm (Karlavägen 100).
Här finnes uppgifter om födelser, vigslar och dödsfall från år 1860.
Vidare finnes utdrag ur husförhörslängder från 1860.

1.4 Födelseboken
Här får du reda på när personen är född och i regel vad föräldrarna heter.

1.5 Husförhörslängden
Här står de olika familjemedlemmarna.
Årtal för födsel finnes i regel infört och ibland dödstal.
Prästens kommentarer står oftast angivet.

1.6 Vigselboken
Här finnes brudparets namn och datum för vigseln.
Ibland även parets föräldrar och hemvist.

1.7 Död och begravningsboken
Här antecknas den dödes namn och hemvist. Ofta anges även dödsorsak. Ibland även föräldrars namn.

1.8 Att samla resultaten
Insamling av uppgifter fordrar ofta en mängd anteckningar på lösa papper.
Det är därför bra om man försöker systematisera arbetet.
Samla uppgifterna i en pärm. Uppgifterna skrives in i ett datorprogram typ ANDATA.
Att använda datorprogram reducerar pappersarbetet högst betydligt.
Datorn gör att du nästan inte behöver använda papper alls annat än för den tid du sitter och tittar på mikrokort i ett bibliotek eller på landsarkivet.

Nästa sida